Remittent, inremitterande och remissvar – vanliga remissord

Förstå vanliga ord för personer, dokument och steg i remissprocessen.

Kort svar

Remittent betyder den som utfärdar en remiss. ”Remittenten” är samma ord i bestämd form. När vårdpersonal skriver remissen avses den avsändande personen eller verksamheten. Vid en egen vårdbegäran är det däremot du som skickar din egen beskrivning. Socialstyrelsen förklarar remittentens roll i handboken Förskrivning av hjälpmedel, s. 52. Ordlistan nedan hjälper dig skilja avsändaren, handlingen och svaret åt.

Personer och vårdenheter

Remittent och remitterande läkare

Remitterande läkare är läkaren som utfärdar remissen. Om din läkare skriver till en annan mottagning är läkaren remittent och den andra mottagningen remissmottagare. Det är ett exempel på hur rollerna hänger ihop.

En remittent behöver dock inte vara läkare. Verksamhetens dokumenterade rutiner avgör vem som får skriva remisser; till exempel kan en fysioterapeut få göra det. Se Socialstyrelsen om vem som får hantera remisser.

Inremitterande

Inremitterande syftar på den person eller enhet som skickat remissen till mottagningen. ”Inremitterande läkare” och ”inremitterande enhet” anger alltså avsändaren, sedd från den mottagande verksamheten.

Ett konkret språkexempel finns i 1177:s information från Ortopedmottagning Örnsköldsvik: där beskrivs att remissvar skickas till inremitterande och att patienten får information separat. Exemplet visar hur ordet används, inte en rutin som måste se likadan ut på alla mottagningar.

Om det står ”inremitterande” vid ett remissvar

Ordet anger en roll, inte vad den medicinska bedömningen blev. Om du ser ”svar till inremitterande” handlar formuleringen om vem svaret skickas till. Enbart ”inremitterande” räcker därför inte för att avgöra om ett besök ska bokas eller vad nästa steg är.

Läs hela beskedet och fråga den mottagning som skrev remissen: ”Har ni fått remissvaret, vad innebär det för mig och vem kontaktar mig nu?” Den avsändande enheten ska ha rutiner för att följa upp och bedöma inkommande remissvar enligt SOSFS 2004:11, 4 §.

Handlingar och steg

Remiss

Remissen är underlaget som skickas. Den kan gälla en tjänst, exempelvis en undersökning, eller en begäran om att någon annan tar över vårdansvar. Det är innebörden i Socialstyrelsens remissdefinition, SOSFS 2004:11, 2 §. Se även Vad är en remiss?.

Remittera, remittering och remitterad

Orden beskriver samma händelse från olika håll:

Att du är remitterad säger inte i sig när mottagningen kan ta emot dig. Mottagaren behöver bedöma underlaget. Läs om remissens status och hur du följer ärendet.

Remissvar

Remissvar är återkopplingen till den enhet som skickade remissen. Mottagaren ska ha rutiner för att skicka svaret och avsändaren för att ta emot och bedöma det, enligt SOSFS 2004:11, 4–5 §§. Skilj själva svaret från en remissbekräftelse, som meddelar att remissen har kommit fram. Läs mer om båda på sidan om remissens status.

Olika typer av remissord

Allmän remiss

Allmän remiss behöver förklaras i det sammanhang där du möter uttrycket. Det är inte en särskilt definierad remisstyp i Socialstyrelsens nationella föreskrifter om remisser. Utgå därför inte från att ordet betyder att remissen gäller på valfri mottagning. Fråga vilken vård den avser, vem som ska ta emot den och om du själv ska göra något.

Frågeremiss och konsultationsremiss

En frågeremiss kan användas för att be om ett utlåtande utan att hela vårdansvaret lämnas över. Det är exempelvis så konsultremiss beskrivs i Västmanlands remissrutiner på 1177 för vårdpersonal. Detta är ett regionalt exempel på ordets användning.

Konsultationsremiss används i Socialstyrelsens hjälpmedelshandbok om en beställning av rådgivning från en hjälpmedelskonsulent. Se Förskrivning av hjälpmedel, s. 52. De här exemplen är inte universella definitioner av alla lokala remisstypers innehåll. Be vården förklara vilken fråga din remiss gäller och vem som ansvarar för nästa kontakt med dig.

Vanliga missförstånd

• ”Remittenten är alltid en läkare.” Nej. Lokala rutiner avgör vilka yrkesgrupper som får utfärda remisser.
• ”Besvarad remiss betyder att patienten fått ett brev.” Inte nödvändigtvis. Remissvaret går i första hand tillbaka till remittenten.
• ”Inremitterande är ett beslut om min vård.” Ordet anger den som skickat remissen; beslutet behöver framgå av själva beskedet.
• ”Allmän remiss betyder samma sak överallt.” Nej. Begreppet måste förstås i sitt lokala sammanhang.
• ”Remissvar på en myndighets remiss är samma sak.” Nej. Den här ordlistan gäller patientremisser inom hälso- och sjukvården.