Vad är en remiss?

Förstå vad en remiss är och hur den skiljer sig från egen vårdbegäran.

Kort svar

En remiss är ett underlag som vårdpersonal skickar till en annan vårdgivare för att beställa eller motivera fortsatt vård. Den bygger på en medicinsk bedömning och kan därför bara skrivas av vårdpersonal. Vill du själv ta kontakt med en mottagning använder du i stället en egen vårdbegäran.

Förklaring

Remissen är vårdens interna sätt att skicka ett ärende vidare, till exempel från en vårdcentral till en specialistmottagning. Den beskriver vad vårdgivaren har bedömt, vad frågeställningen är och vad som redan gjorts. Eftersom den innehåller en medicinsk bedömning har den en annan tyngd än en text som en patient skriver.

I Sverige har du enligt patientlagen rätt att söka öppen specialistvård i hela landet. I många fall kan du ta kontakt med en mottagning utan remiss, men vissa mottagningar och specialiteter kräver ändå remiss från en vårdgivare. Kräver mottagningen remiss måste du vända dig till en vårdcentral eller annan vårdgivare, eftersom du inte kan skriva en medicinsk remiss själv.

Vem som får utfärda remiss bestäms i vårdverksamhetens dokumenterade rutiner. Det är ofta en läkare, men Socialstyrelsen förklarar att även andra yrkesgrupper kan få skriva remisser om rutinerna tillåter det. Läs mer i Hur får man en remiss från vården?.

Remiss vs egen vårdbegäran

• Remiss: skrivs av vårdgivare, innehåller medicinsk bedömning.
• Egen vårdbegäran (egenremiss): skrivs av patienten, beskriver besvär utan medicinsk bedömning.

Vad betyder allmän remiss och remittent?

Begreppen kring en remiss används inte alltid likadant. En allmän remiss kan exempelvis syfta på en remiss till en specialitet i stället för en namngiven mottagning. Den som skickar remissen kallas ofta remittent eller inremitterande. Se den samlade ordlistan för remissord.

Hur länge gäller en remiss?

Det finns ingen enda nationell giltighetstid som passar alla remisser. Hur länge underlaget kan användas beror bland annat på vad remissen gäller, patientens aktuella situation och mottagningens rutiner. En remiss kan behöva kompletteras, bedömas på nytt eller ersättas om förutsättningarna har ändrats.

Giltighetstid är inte samma sak som väntetid. Giltighet handlar om huruvida remissen fortfarande kan ligga till grund för vård. Väntetid handlar om hur länge det tar innan mottagningen bedömer ärendet eller erbjuder ett besök. Om du undrar över en viss remiss ska du fråga den mottagning som tagit emot den eller den vårdenhet som skickade den.

När remissen har skickats ansvarar vården för rutiner kring registrering, bevakning och remissvar. På vissa håll kan du följa status på 1177. Läs mer om skickad, mottagen, bedömd och besvarad remiss.

Vanliga missförstånd

• “Jag kan skriva min egen remiss.” Nej – en remiss kräver en vårdgivares medicinska bedömning. Det du kan skriva själv är en egen vårdbegäran.
• “En egen vårdbegäran är en sämre remiss.” Det är inte samma sak. Den bedöms av mottagningen, men innehåller ingen medicinsk bedömning från en vårdgivare.
• “En remiss gäller för alltid.” Giltighetstiden varierar mellan regioner och specialiteter.
• “Giltighetstid och väntetid är samma sak.” Nej. En remiss kan vara giltig samtidigt som du väntar på mottagningens besked eller besök.