Vad är en remiss i sjukvården?

Förstå vad en remiss är och hur den skiljer sig från egen vårdbegäran.

Kort svar

En remiss i sjukvården är en förfrågan från vårdpersonal till en annan vårdenhet om exempelvis en undersökning eller att ta över vården. Den hjälper mottagaren att förstå vad som behöver bedömas eller göras. Det är alltså ett underlag för nästa steg, inte i sig en bokad besökstid. Läs Socialstyrelsens förklaring av remisser.

Förklaring

Vad innehåller en remiss?

Remissen beskriver vilken vård eller undersökning som efterfrågas och ger bakgrund om patientens besvär och tidigare sjukdomar. Du ska få information om varför den skickas och vad den mottagande enheten ska hjälpa dig med. Det beskriver 1177 i avsnittet om remissens innehåll.

Om du inte vet vad remissen gäller kan du fråga den som skrev den: vilken fråga ska mottagningen besvara och vart har underlaget skickats? Orden remittent och inremitterande syftar på den som skickar remissen; se ordlistan för remissord.

Vem får skriva en remiss?

Verksamhetens dokumenterade rutiner avgör vilka som får utfärda remisser. Socialstyrelsen nämner fysioterapeuter som ett exempel på andra yrkesgrupper än läkare som kan få uppgiften. Det framgår av reglerna om vem som får hantera remisser. Läs mer om själva kontakten med vården i Hur får man en remiss från vården?.

Skillnaden mellan remiss och egen vårdbegäran

• Vårdpersonalens remiss: vården beskriver vad som behöver undersökas eller behandlas och lämnar medicinska uppgifter till mottagaren.
• Egen vårdbegäran: du berättar själv om dina besvär och varför du söker vård. Mottagningen tar därefter ställning till din begäran.

Vilket sätt du kan använda beror på mottagningens remisskrav. Kontrollera detta innan du skriver, enligt 1177 om egen vårdbegäran. Vårt skrivverktyg hjälper dig med patientens egen text. Läs mer om egen vårdbegäran och egenremiss.

Remissvägar och val av mottagning

Patientlagen ger den som omfattas av en regions vårdansvar möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård inom eller utanför regionen. Se patientlagen, 9 kap. 1 §. Remisskrav kan ändå gälla. Vid vård i en annan region behöver du kontrollera reglerna både där du bor och där du vill få vård, enligt 1177 om remiss till en annan region.

Om du får besked om en viss remissväg eller en allmän remiss, be vården förklara vilken mottagare och vilken vård det gäller. Läs mer om allmän remiss och andra remissord.

Hur länge gäller en remiss?

Kontrollera med mottagningen om din remiss fortfarande gäller. De nationella föreskrifterna om remisshantering anger ingen gemensam giltighetstid i dagar, månader eller år. De kräver att verksamheterna har rutiner för hanteringen. Se Socialstyrelsens SOSFS 2004:11, 3–5 §§.

Ha gärna remissdatum och mottagningens namn till hands och fråga:

• Är remissen fortfarande aktuell och registrerad hos er?
• Finns en tidsgräns i mitt ärende, och vad avser den?
• Behöver den som skrev remissen skicka något nytt eller komplettera?

Giltighetstid är inte samma sak som väntetid. En tidsgräns för när vård ska erbjudas säger inte att en remiss upphör att gälla samma dag. Vårdgarantin handlar om tillgång till vård inom viss tid, se patientlagen, 2 kap. 3 §. Fråga därför om både remissens giltighet och när du kan vänta dig nästa besked.

För hjälp att följa ärendet, läs om skickad, mottagen, bedömd och besvarad remiss.

Vanliga missförstånd

• “Remisser skrivs alltid av läkare.” Verksamhetens rutiner kan ge andra yrkesgrupper rätt att utfärda dem.
• “Jag kan ersätta ett remisskrav med en egenremiss.” Kontrollera vad mottagningen tar emot; egen vårdbegäran ersätter inte automatiskt vårdens remiss.
• “Alla remisser gäller lika länge.” Fråga om vad som gäller för just din remiss och vad en eventuell tidsgräns avser.
• “Giltighetstid och väntetid är samma sak.” Nej. En remiss kan vara giltig samtidigt som du väntar på mottagningens besked eller besök.